Ett retinolserum för fyrtio kronor. En tub koreanskt solskydd för sextio. En fuktkräm till en femtedel av apotekspriset. Ibland är produkten i den billiga annonsen faktiskt densamma, såld med tunnare marginal. Ofta är den det inte, och skillnaden sitter inte i formuleringen på etiketten. Den sitter i om någon alls är juridiskt ansvarig för vad som finns i flaskan.
Vad myndigheterna hittade när de granskade
I juli 2025 publicerade EU-kommissionen preliminära slutsatser mot Temu enligt DSA, EU:s förordning om digitala tjänster. Testköpen visade att konsumenter i EU med stor sannolikhet stöter på olagliga produkter på plattformen. Två av kategorierna som pekades ut var kosmetika. Den ena var produkter som såldes med saknad eller felaktig innehållsförteckning. Den andra var produkter som innehöll CMR-ämnen, alltså cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen. Sådana är förbjudna rakt av i kosmetikaförordningen.
Den 28 maj 2026 utfärdade kommissionen böter på 200 miljoner euro mot Temu. Det är värt att vara noggrann med vad böterna gällde, för de var snävare än testköpen. Överträdelsen låg i artikel 34. Temus egen riskbedömning från oktober 2024 hade kraftigt underskattat hur ofta konsumenter i EU skulle stöta på olagliga annonser, och den byggde på allmän branschstatistik i stället för på vad plattformen själv kunde se. Temu har till den 28 augusti 2026 på sig att lämna in en åtgärdsplan.
Sveriges Konsumenter hade sagt ungefär samma sak redan i februari 2025, och kortare: Temu är ”en inkörsport för illegala produkter”.
Det är inte bara produkten som är billigare
Att sälja en kosmetisk produkt lagligt i EU för med sig en kedja av skyldigheter enligt förordning (EG) nr 1223/2009. En ansvarig person som är etablerad i EU ska stå namngiven på förpackningen, med adress. Det är den personen som ansvarar för säkerhetsbedömningen och produktinformationsdokumentet, och som myndigheterna vänder sig till när något går fel. Produkten ska anmälas i EU:s portal för kosmetiska produkter, CPNP, innan försäljningen börjar. På etiketten ska hela innehållsförteckningen stå med INCI-namn i fallande ordning efter vikt. Där ska också finnas ett satsnummer och antingen ett hållbarhetsdatum eller symbolen för hållbarhet efter öppnande.
Räknat per burk kostar inget av det särskilt mycket. Men det är en fast kostnad, och det är just den delen som ett paket direkt från ett lager utanför EU oftast hoppar över. En annons utan läsbar innehållsförteckning bevisar ingen förfalskning. Men då saknas det enda underlag som gör att du kan kontrollera någonting alls, och det var precis det kommissionens granskare hittade gång på gång.
Vad som faktiskt dyker upp i varningarna
Safety Gate, EU:s system för snabba varningar om farliga produkter, registrerade 4 671 varningar under 2025. Det är det högsta antalet sedan systemet startade 2003. Kosmetika var den enskilt största kategorin med 36 % av alla varningar, och kemiska risker låg bakom 53 % av anmälningarna i samtliga kategorier.
Proportionerna säger mer än rubriken. Ungefär åtta av tio kosmetikavarningar gällde ett enda ämne: butylphenyl methylpropional, mer känt som lilial eller BMHCA, ett syntetiskt doftämne som är förbjudet i EU-kosmetika sedan mars 2022. Det är allergiframkallande och misstänkt reproduktionstoxiskt, men inget akut gift. De flesta varningarna gäller lager som borde ha omformulerats och inte blev det. Under 2025 anmäldes för första gången även nagellack med TPO, en fotoinitiator som förbjöds i september samma år.
Den allvarligaste sortens fall är ovanligare och betydligt fulare. Tillsynsenheten Trading Standards i Luton lät laboratorietesta krämer som beslagtogs i januari 2026. En av dem, såld som Faiza facial cream, innehöll 19 170 mg/kg kvicksilver, alltså nära 2 % av vikten. En annan, Tibet facial cream, innehöll 85,92 mg/kg. Kvicksilver är förbjudet i kosmetika i både EU och Storbritannien, med bara snäva undantag. I ett besläktat tillslag i Romford beslagtogs 1 400 hudblekande produkter, varav en del innehöll kvicksilver, hydrokinon eller kortikosteroider. Sådana produkter är ingen uppfinning från nätmarknadsplatserna, men de rör sig lätt genom kanaler som ingen har uppsikt över.
Förfalskningarna samlas på nätet, och kosmetika är mest utsatt
I EUIPO:s och OECD:s gemensamma studie av e-handel och förfalskningar var 75,3 % av EU-tullens beslag av parfym och kosmetika kopplade till ett köp på nätet. Det är den högsta andelen av alla produktkategorier, före läkemedel på 71,9 % och solglasögon på 71,3 %. Över 90 % av de förfalskningar som säljs på nätet kommer in i EU med post eller bud. Under 2024 stoppade EU:s tull omkring 112 miljoner förfalskade varor till ett värde av 3,8 miljarder euro, den högsta siffran hittills. Ungefär 3 % av dem var parfym och kosmetika.
Det är i solskydd som en förfalskning gör mest skada, eftersom felet märks först när huden bränns. Under 2024 cirkulerade förfalskade solprodukter från Beauty of Joseon i annonser på Amazon, och de skickades på laboratorietest. Enligt skönhetspublikationen Beautygeeks skyddade förfalskningen ungefär en tredjedel så länge som originalet, och bara mot UVB. UV-filtren som stod på etiketten fanns inte i formuleringen. Förpackningen krävde inget laboratorium: originaltuben är blank aluminium, förfalskningen var matt plast.
Kontrollera det här innan du betalar
- Leta upp hela innehållsförteckningen. Visar annonsen bara marknadsföringsbilder på framsidan går ingenting att kontrollera. Be säljaren om ett foto av baksidan. En seriös säljare har ett.
- Jämför med märkets egen lista. Öppna produktsidan på varumärkets officiella sajt och läs de två listorna bredvid varandra. INCI-listan följer vikt, så det är värt att stanna upp vid en omkastad ordning, en felstavning eller ett vardagsnamn där INCI-namnet ska stå, till exempel ”Gotu Kola Extract” i stället för ”Centella Asiatica Extract”.
- Leta efter en ansvarig person i EU. Artikel 19 kräver namn och EU-adress på förpackningen — det kan vara en fysisk (t.ex. Ada Andersson) eller juridisk person (företagsnamn). Syns baksidesetiketten aldrig på bilderna, eller saknar den EU-adress helt, har produkten troligen inte nått EU-marknaden den vanliga vägen.
- Kolla satsnummer och datum. Ett satsnummer och antingen bäst före-datum eller symbolen med den öppna burken är båda obligatoriska. Är de tryckta på en löstagbar dekal i stället för präglade i förpackningen är det ett dåligt tecken.
- Sök i Safety Gate. Databasen är offentlig och gratis, och märken eller produkter som redan anmälts av en nationell myndighet ligger där med foton.
- Läs vem som säljer, inte bara vem som tillverkat produkten. På de stora marknadsplatserna är ”säljs av” och ”skickas av” olika fält, och varumärkets egen butik innebär en annan risk än en tredjepartssäljare med samma produktbild.
- Köp solskyddet någon annanstans. Det är den produkt där prisskillnaden minst av allt är värd risken.
Vad kontrollen inte kan svara på
Att läsa en innehållsförteckning säger dig vad etiketten påstår. Den säger inte vad som finns i burken. En kompetent förfalskare kopierar den äkta INCI-listan exakt, och de falska Beauty of Joseon-tuberna är beviset: orden stämde och UV-filtren fanns inte där. Ingen etikettkontroll klarar det, och den som påstår något annat lovar för mycket.
Två förbehåll till, rakt ut. De flesta kosmetikavarningarna i Safety Gate gäller ett förbjudet doftallergen och inte en tungmetall, så det typiska problemet är en regelöverträdelse snarare än en förgiftning. Och marknadsplatserna säljer mycket som är fullt äkta. Kommissionens ärende mot Temu handlade om att plattformen inte hade bedömt risken ordentligt, inte om att allt som ligger där skulle vara olagligt.
Här kommer appen in
Skinimalist läser innehållsförteckningen från ett foto av förpackningen, en streckkod eller en delad produktlänk, och betygsätter den 1–5 mot officiella EU-klassningar. Vid ett köp på en marknadsplats är det användbara ögonblicket före betalningen: ta en skärmbild av innehållsförteckningen i annonsen och skanna den. Har appen ingen lista att läsa har inte du det heller, och det är i sig ett svar.
Databasen täcker 36 700+ ingredienser och 91 200+ namn och synonymer, så alternativa, föråldrade och felstavade namn hittar ändå rätt ämne. Analysen körs på din iPhone, utan inloggning och utan uppladdning.
Kontrollera annonsen innan du går till kassan. Fota innehållsförteckningen eller dela produktlänken, och se betyget, de flaggade ämnena och hur väl produkten passar din hud.
Källor: EU-kommissionens preliminära slutsatser mot Temu enligt förordningen om digitala tjänster (juli 2025) och böterna på 200 miljoner euro den 28 maj 2026; EU-kommissionens Safety Gate-rapport för 2025 (publicerad mars 2026); EU-kommissionens uppgifter om lågvärdespaket i e-handeln och rådets beslut om en fast tull på 3 euro från den 1 juli 2026; EUIPO och OECD, Misuse of E-Commerce for Trade in Counterfeits (2021); EUIPO:s och EU-kommissionens siffror över tullens beslag 2024; Sveriges Konsumenters pressmeddelande om Temu (februari 2025); förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter, artiklarna 4, 13 och 19 samt bilaga II; Trading Standards i Luton, laboratorieresultat publicerade 2026; Beautygeeks rapportering om förfalskade solprodukter från Beauty of Joseon (2024). Guiden är beslutsstöd, inte medicinsk rådgivning.